”där små citroner gula, de växa uppå strand, där näktergalar drilla\allt uti dalen stilla, och snäckorna så röda, de lysa uppå sand” - innan jag läste Silvia Avallones debutroman vill säga. Efter Avallones nutida skildring av vänskap, tonårstid och italiensk samtid har åtminstone synen på Piombino, staden där romanen utspelar sig, ändrats.